Akais MPC-samplare är i princip standard bland hiphop-producenter. Det är också i princip den enda hårdvarusamplaren som fortfarande säljer i några riktiga volymer. Andra tillverkare har då och då gett sig på att konkurrera med MPC-serien – både Roland och Korg har tagit fram olika varianter som kollektivt brukar kategoriseras som "grooveboxar", men Akai har hela tiden suttit stadigt på tronen.

Att Native Instruments nu ger sig in i striden med sin hybridlösning Maschine var lite otippat. Maschine består av en tydligt MPC-inspirerad kontrollenhet och en mjukvara som framförallt påminner of Ableton Live, vilket är lite lustigt då Ableton i samma veva som Native Instruments visade upp Maschine avslöjade att man ingått ett samarbete med just Akai, där den sistnämnda tagit fram en hårdvarukontroll, MPC-40, speciellt för Live.

Maschines hårdvarudel är en sober låda i svart plast med fejkad finish av borstad aluminium. Formen känns igen från Native Instruments mjukvarugränssnitt och är således inget man behöver gömma i garderoben när man får besök. Mest framträdande är förstås de 16 stora slagplattorna och de dubbla lcd-skärmarna. Skärmarna fungerar i första hand som etiketter för de omgivande kontrollerna: bläddra till filtersidan så visar till exempel den högra skärmen filtertyp och värdena för filterfrekvens och -resonans ovanför motsvarande rattar.

Liksom på MPC-samplarna går det att göra väldigt mycket med själva hårdvarudelen. Det är i princip en fullfjädrad studio, även om gränssnittet gör att den lämpar sig bättre för vissa musikstilar än för andra. Den stora skillnaden är att Maschine kör sin mjukvara i datorn. Hårdvarudelen är "bara" en väldigt väl integrerad kontrollyta. Fördelen med att köra mjukvaran i datorn är att du får tillgång till betydligt större lagringsutrymme och mer processorkraft än i en dedikerad hårdvarudel. Som en jämförelse kan den största MPC-modellen förses med maximalt 192 megabyte minne, vilket dubblar som lagrings- och arbetsminne. En modern dator har som bekant hundratusentals megabyte hårddiskutrymme och i regel åtminstone 1 000 megabyte arbetsminne.

Varje projekt i Maschine består av åtta grupper, A-H, som i sin tur innehåller 16 kanaler som alltså var och en motsvarar en slagplatta. Varje slagplatta kan i sin tur rymma antingen ett ljud, som kan vara en enstaka sampling eller ett multisamplat instrument, eller en effekt. Alla åtta grupper kan spela samtidigt, så varje projekt kan bestå av upp till 128 samtidiga kanaler. Varje grupp innehåller också 16 ”patterns", det vill säga sequencerinformation, som kan vara upp till 256 takter långa. Du kan alltså arbeta helt linjärt, även om man kanske missat lite av grejen med Maschine i så fall.

Jämfört med att bara sitta i datorn är det mer direkt att arbeta direkt från Maschine-hårdvaran. Det går fort att lära sig de viktigaste funktionerna och sedan sitter man där och matar in trummor på löpande band. Det går både att spela in löpande genom att trumma på slagplattorna och att programmera in slagen, där varje slagplatta istället motsvarar en taktdel. Vid liveinspelning kan man även ställa in automatisk kvantisering om man är lite otajt. Samtidigt är det skönt att hela tiden kunna gå in och redigera materialet direkt i mjukvaran, eller att programmera in sådant som inte vill sitta när man trummar manuellt.

Ljud, var det ja. Maschine levereras med ett fem gigabyte stort ljudbibliotek, i huvudsak trumljud och då i första hand elektroniska sådana. Som vanligt har Native Instruments anlitat ett gäng mer eller mindre kända producenter för att ta fram fabriksljuden till Maschine. Amon Tobin, Patrick Chardronnet, Stephan Bodzin och Sutekh är några av de som lånat ut sina tjänster.

Du är ingalunda låst till de samplingar Native Instruments tillhandahåller. Att ladda egna samplingar sker på två olika sätt: Det ena är att bläddra fram till samplingen i fråga på hårddisken. Du kan även lägga till egna samplingar i biblioteket, komplett med taggar för att göra det lättare att hitta den vid ett senare tillfälle. Det andra är att spela in direkt i Maschine antingen från en extern ljudkälla (till exempel en mikrofon, synt eller skivspelare) eller från Maschines egna ljudutgångar. Maschine har goda möjligheter för att redigera samplingar – sätta start- och slutpunkter, loopmarkörer och så vidare – antingen i mjukvaran eller (så klart) direkt från hårdvarudelen. Det finns även en Recycle-liknande slice-funktion för att dela upp en loop i flera enstaka slag.

(Testet publiceras i sin helhet i Studio 4-09, som ges ut den 12 maj)

Maschine
Produkttyp: Samplare-/synt-/sequencerhybrid med dedikerad hårdvarukontroll.
Tillverkare: Native Instruments (www.native-instruments.com).
Kontakt: Benum (www.benum.com).
Plattform: Både Mac & pc.
Systemkrav: PC: Windows XP/Vista, 2 GHz-processor, 2 GB RAM. Mac; OS X 10.4, Intel Core 2 Duo 2 GHz, 2 GB RAM.
Format: fristående program, vst- och au-pluggversioner.
Pris: 6 995 kronor inkl. moms.