Ljudexempel hittar du här!

Arturia är välkänt för en rad fina pluggar som emulerar klassiska analogsyntar. Nu har de äntligen kommit till skott och släppt en helt analog synt efter egen design. Den heter Minibrute och är en portabel historia med många ljudmöjligheter. Förutom utmärkt ljudkvalitet hittar vi även många smarta och bra anslutningsmöjligheter som usb, cv/gate in/ut och audio in. Perfekt, oberoende om det är din dator eller ditt modularsystem du vill att Minibruten ska kommunicera med. Det är ju ändå det allt handlar om. Kommunikation. Mellan maskiner. Och mellan maskiner och människor. Det roliga med analogsyntar utan minnesplatser är att det är lite av en slump vilket första intrycket blir. En annan fördel är att har du en gång använt en liknande synt så behövs sällan handboken. Har du inte använt en så tar det oftast inte så lång tid att komma underfund med hur du gör egna ljud under kontrollerade former. Det enda man behöver veta är att varje ratt, knapp eller spak har en funktion. Inget går sönder om du vrider och drar. Bara att ta av skyddsplasten och koppla in.

Varje ratt, knapp och regel på Minibrute är kopplad till en enda funktion och det saknas minnesplatser för att lagra egna ljudinställningar. Det bidrar till att du enkelt kommer igång med att ratta fram ljud på Arturias välljudande analogsynt.

För oss blev det denna gång så här: Koppla in den i mixern. Inget ljud. Bra, säger vi. Vi skruvar upp Cut Off Frequency-ratten. Nu låter det. Ett arpeggio är i gång. Det låter fint och skevt. Filtersvepet låter inspirerande. Bara att börja dra i spakar och vrida på rattar för att hitta ett slags defaultläge. Ingen preset med något häftigt namn som beskriver vad synten ska låta som. Här är det du själv som får stå för det. Du och din fantasi. Arpeggiot är avstängt. Sustain-regeln på envelopen för vca är på tio, attack, decay och release är på 0. Filtret helt öppet.

100 procent analog
Minibrute har en helt analog voltstyrd oscillator och en sub-oscillator. Suboscillatorn kan ligga antingen en eller två oktaver under huvudoscillatorn. För suboscillatorn finns två olika vågformer: fyrkantsvåg eller sinusvåg. Sinusen är perfekt för djupare klockljud medan fyrkanten är ett måste för feta housebasar. Den låter i våra öron väldigt bra, inte helt olikt Rolands analoga SH-serie. I början av vårt syntspelande så tog vi för givet att allt måste stå på max, det behöver det inte. Man missar många klangfärger genom att ha allt på tio.

Egna reglar
Vi börjar med att lyssna igenom de olika vågformerna, varje vågform har sin egen regel, man kan alltså köra alla samtidigt. Varje vågform har även sina egna reglage för att modifiera dem. På sågtanden kan du ställa in något som Arturia kallar Ultrasaw. Det gör ljudet fetare, påminner om en slag dubblering och chorus. Man kan ställa in Amount och Speed. Mycket bra med dedikerad ratt till hastigheten om man till exempel vill modulera pulsvidden med lfo:n. Fyrkanten har alltså ställbar pulsvidd samt ratt för hur mycket den ska moduleras av Envelope 1. Det finns verkligen möjligheter att göra sköna och skeva ljud med endast vco:n. En bra grund för vidare rattande. Avslutningsvis hittar vi Triangel, som även den har en dedikerad ljudförvrängare kallad Metalizer. Den känns väldigt innovativ och med hjälp av den kan du skapa digitalliknande klanger. Det är också här som det mest unika och egna sitter. Det går att göra stenhårda basar när man styr Metalizer från en envelop. Mäktigt. På mixerdelen hittar man även en Noise-regel. Och det är ju bra, man kan aldrig få för mycket noise.

Minibrute är en kraftfull lagspelare i studion tack vare cv/gate-anslutningar så väl som midi in och ut.

Varje analogsynt av rang har naturligtvis ett filter. Minibrute har faktiskt fyra. Med hjälp av en ratt kan du välja mellan lågpass, högpass, bandpass och notch. Notch är ett slags inverterat bandpassfilter. Själva filterdesignen är hämtad från den klassiska synttillverkaren Steiner Parker. Ganska skönt att Arturia valde ett så pass ovanligt namn. Det är visserligen ett ofta kopierat filter, som finns i en mängd olika modularformat. Hur som helst låter det ypperligt – hårt och jobbigt med resonansen på max. Men vrid ner den lite för mer syraskadade basljud eller höj envelopmodulationen för riktigt hårda trummor. Bra också att kunna växla snabbt mellan olika filterlägen när man spelar live.

Lätt att skruva på
Knapparna är riktigt sköna och med sin gummikaraktär är Minibruten lätt att skruva loss på. Vidare finns det även ett reglage för keyboard tracking men det var lite svårt att hitta perfekt stämning över oktaverna. Överlag känns inte alla pottarna riktigt perfekt intonerade. Till exempel gav mixerdelens reglar full volym redan vid hälften. Men filtertracking är ju inte så viktigt. På filtret finns även en cv-ingång. Mycket bra. Det känns som om Arturia faktiskt tänkt till en gång extra när de designade Minibrute. Den är som gjord för att intregreras i ett modularsystem. Dels för externkontroll av filtret från en sequencer, oscillator eller envelop, dels ingång för inkoppling av en extern ljudkälla. Vi kopplade in en Roland M-112 och körde som extra vco. Cv ut från Minibrute och vco ut från M-112 in i external in. Funkade perfekt direkt. Det enda vi egentligen saknar är en andra oscillator, men det går ju att koppla in valfri synt/vco/sampler för extra fetma. Enda kravet är att det ska finnas en cv-ingång med en volt per oktav.
För ytterligare ljudmangling finns Brutefactor, ett slags analog distorsionseffekt som gör dina ljud fetare och med denna på max är det en ren glädje att skruva loss med resonans och cut off.

Makalöst bra
Modulation är trevligt och på Minibrute finns det fina möjligheter. Det finns två lfo:er var-av den ena kallas Vibrato och är knuten till vco:n. Där kan du välja mellan tre vågformer. Två olika fyrkant eller sinus. För att styra vibratot så ställer man in så att modulationshjulet styr vibratot. Det kan också styra cut off eller lfo amount. Den andra lfo:n är av mer klassiskt snitt men med överraskande bra utbud på vågformsfronten. Speciellt de två olika randomlägena är makalöst bra. Eftersom man kan välja om lfo:n ska påverka filter, pulsvidd, metalizer eller pitch positivt eller negativt går det att göra sagolikt mycket kul med den. Vidare så hittar vi en enkel men ack så användbar arpeggiator med bra funktioner. Perfekt för de där enklare basgångarna och melodislingorna. Det är smidigt att variera till exempel hur många oktaver som den ska vandra mellan. Även shuffle och random finns. Minibrute har usb och midi in/ut för styrning från dator. Dessutom har den cv/gate ut och in samt ingångar för extern kontroll av vco, vcf och vca för koppling till analoga system. Minibrute känns verkligen perfekt som tangentbord för ett modularsystem. På ljudsidan hittar vi audio in och där finns även hörlursutgång och förstås Master ut.

Sammanfattning
Minibrute har många användningsområden, både i studion och på scenen. Framförallt är det en mycket väljudande synt, men den är även perfekt för att anslutas till annan utrustning och exempelvis användas som klaviatur till ditt modularsystem.

FAKTA
Minibrute

  • Produkttyp: Monofonisk analog synthesizer.
  • Tillverkare: Arturia (www.arturia.com).
  • Kontalt: EM Nordic (www.emnordic.se).
  • Sequencer/arpeggio: Arpeggio med olika mönster.
  • Effekter: Brutefactor.
  • Filter: Steiner Parker
  • Multimodefilter.
  • Klaviatur: 25 tangenters anslagskänsligt med aftertouch.
  • In-/utgångar: usb, midi in/ut, cv/gate in/ut, vcf cv in, vca cv in.
  • Pris: 4 695 kronor inkl. moms.

Fördelar
  • 100 % analog signalväg.
  • Patchbar med till exempel ett modularsystem.
  • Multimodefilter.
  • Midi-, cv/gate- och usb-ingångar.
  • Arpeggiator.

Nackdelar
  • Reglarna är något okänsliga.

Betyg
Användarvänlighet: 4
Byggkvalitet: 4
Ljudkvalitet: 4
Prisvärdhet: 5

Testutrustning: Genelec 1030A, Roland System 100M (M-112 användes som extra oscillator och modulationskälla).