Den som vill spela eget piano eller flygel på turnén kan förstås anlita en flyttfirma. Ett mer rimligt alternativ för de flesta är ett digitalpiano som man kan bära runt själv, men också sådana brukar väga runt 20 kilo (väska tillkommer) och kosta ungefär lika många tusenlappar om de ska ha en riktig, vägd klaviatur och låta bra. Kompromisser behövs och hittills har tillverkarna löst det genom att göra själva tangenterna lättare men behålla alla oktaver. Man sparar kilon och slantar men spelkänslan blir lidande. Inte heller går de in i bilens baklucka.

Lite mindre omfång
Vad sägs om ett keyboard som gör tvärtom, alltså behåller tangenternas vikt och spelkänsla, men i stället minskar omfånget? Säg hej till Roland RD-64!

RD-64 har, som namnet antyder, inte 76 eller 88 tangenter, utan 64, alltså bara lite mer än en ordinär, femoktavers keyboard. De tre extratangenterna sitter nedanför det som vanligen är lägsta c:et, och faktum är att det legendariska elpianot Wurlitzer 200 hade samma omfång. Vi återkommer till spelkänslan strax.

Till vänster sitter en panel med de viktigaste funktionerna på stora knappar. Fyra grundljud gives: akustiskt piano, elpiano, klavinett samt elorgel. Inom varje kategori finns tre varianter och för varje sådan går det att välja upp till två förinställda effekter, till exempel leslie, tremolo eller högtalarsimulator, beroende på vilket ljud det handlar om. Här finns också två oktavtransponeringsknappar samt rattar för bas och diskant.

Roland RD-64 är som 75 procent av ett A-88 masterkeyboard – plus några klassiska klaviaturklanger.

Känner av rörelser
Underst sitter en klassisk Roland-pinne för bend och vibrato och överst en D-beam-sensor som känner av handrörelser och kan kopplas till tonhöjd, volym eller det som styrs av aftertouch på någon tillkopplad ljudmodul. För ytterligare några funktioner (anslagskänslighet med mera) kan man använda olika tangentkombinationer på klaviaturen, vilket dock känns lite lågbudget.

Baksidan rymmer anslutningar för ljud ut (vänster+höger, tele) samt hörlursanslutning (stereotele) och ljud in via två rca-kontakter. Inkommande ljud blandas med det interna. Vidare finns här en midi-ut-kontakt (din) och en usb-b (för midi), anslutning för den medföljande, kontinuerliga sustainpedalen samt ytterligare två pedalingångar för andra kontroller.

Bygget är på Rolandvis gediget och genomtänkt och RD-64 är lätt att hantera, med låg vikt och stuvbar i ett bagageutrymme på en normalstor bil. Nästa modell upp heter 300NX, väger fem kilo mer och kostar 13 000.

På baksidan finns anslutningar för sustainpedal (medföljer) samt ytterligare två kontrollpedaler om så önskas.

Ljud och spelkänsla
Redan i mitten av 1980-talet utvecklade Roland en ljudalstringsmetod kallad structured/adaptive synthesis. Den innebar i korthet en mer komplex morfning mellan olika samplingar och gav jämnare dynamik och övergångar mellan olika register än dåtidens samplingspianon. Tekniken har utvecklats till super natural (sn) och används sedan en tid i alla tillverkarens pianon.

RD-64 har alltså det typiska Roland-soundet och det är gott nog. Man måste dock komma ihåg att aktivera sustain/damper-resonansen som av någon anledning är avstängd i utgångsläget. Den ligger som en separat effekt och gör stor skillnad, särskilt vid lugnare solospel.

Konkurrerande stagepianon har numera inte de störande skarvar mellan olika anslag eller toner som kunde förekomma för 25 år sedan, så super natural-teknikens övertag är kanske inte lika stort i dag. Men visst bidrar den till en mer realistisk utklingning och ovan nämnda strängresonans. Diverse modellerade mjukvarupianon har också skämt bort oss med mer organiska klanger, men det får man gå till dyrare Roland-pianon för att hitta.

Passar bäst för piano
Men visst låter det bra om RD-64. Särskilt klavinettljuden imponerar med sin närvarokänsla och fina dynamik, men för dem är å andra sidan klaviaturen inte helt optimal. Helvägt passar onekligen bäst för akustiskt piano och möjligen elpiano, men känns i trögaste laget för de andra klangerna. Nåväl, själva anslaget för pianoljuden är i sig utmärkt och tangenternas ytlager är precis rätt mot huden. Här briljerar verkligen RD-64 och det är lätt att spela kontrollerat, dynamiskt och jämnt, i motsats till hur det kan kännas på halvvägda motsvarigheter. Omfånget fungerar också förvånansvärt bra, och de extra tre tangenterna gör skillnad. Med transponeringsknapparna i ”botten” blir låga A en naturlig flygelgräns.

Till det yttre är RD-64 en förkortad version av Rolands nya masterklaviatur A-88, plus inbyggda ljud. Det har ungefär samma uppsättning kontroller. Det går att starta RD-64 i Controller Mode för att komma åt fler funktioner, om man vill styra externa instrument. Dock gives inte några split/layer-funktioner och i controller-läget kopplas dessutom de interna ljuden bort, vilket känns lite snålt, men man kan ju inte få allt …

Sammanfattning
Roland är Roland och deras produkter är alltid genomtänkta och pålitliga. RD-64 är inget undantag och kommer också med en del nytänkande, framförallt i klaviaturen. Dock tycker vi att man kunde fått lite fler och mer uppdaterade ljud för pengarna. Konkurrensen i prisklassen håller på att tuffa till sig. Frågan är också om inte en något större men halvvägd klaviatur ändå är en bättre viktkompromiss, i synnerhet om man ofta spelar på orgel- eller klavinettljud. Men för den som har begränsad budget, är såld på det typiska Roland-soundet och uppskattar vägda tangenter – men vill slippa släpa runt ett tjugokilos stagepiano som inte får plats i bakluckan – kan RD-64 absolut vara värt att testa.

FAKTA: Roland RD-64

  • Produkttyp: digitalpiano med super natural-syntes.
  • Tillverkare/kontakt: Roland (www.roland.se).
  • Klaviatur: 64 helvägda tangenter.
  • Antal röster: max 128.
  • Anslutningar: v/h ut (tele), midi ut (din), usb-host, sustainpedal, 2 x fotkontroll, hörlursutgång, 2 rca-in, nätadapter.
  • Effekter: max 2 per ljud (förinställda) samt globalt reverb.
  • Minnen: 4 x 3 förinställningar.
  • Övrigt: kontinuerlig sustainpedal ingår.
  • Storlek: 111,4 x 27,3 x 11,6 cm.
  • Vikt: 12,8 kg.
  • Pris: 8 220 kronor inkl. moms.

Fördelar
  • Sofistikerat anslag.
  • Låg vikt (för ett helvägt stagepiano).
  • Behändig storlek.

Nackdelar
  • Litet antal ljud.
  • Begränsade masterklaviaturfunktioner.

Betyg
Ljudkvalitet: 4
Spelkänsla: 4
Byggkvalitet: 4
Funktioner: 3
Prisvärde: 4

Testutrustning:
AKG K240 Studio, Dynaudio DBM50, Apogee Duet 2.

TIPS:
Använd D-beam för att styra orgelljud med handen, som en exp<b></b>ression-pedal.

Lyssna på våra ljudexempel här!