Idag tänkte jag prata lite om högpass- och lågpassfilter. Du vet när man skär bort all botten eller topp under eller över en viss frekvens för att rensa upp i mixen. En grundläggande förståelse för dessa filter och när de ska användas är enligt mig A och O för att få till ett bra slutresultat.

Många av er har säkert blivit inpräntade att lägga ett högpassfilter på alla kanaler, eller low-cut/ high-pass som det också lite förvirrande kallas. Detta är en god tanke, eftersom mycket energi samlas här nere och mixen lätt låter grötig av för mycket sub/bas. Jag ställer mig dock lite tveksam till detta tillvägagångssätt, eftersom mixen lätt kan låta steril om för mycket botten försvinner.

”Skär bort det som ändå inte hörs” är ett argument som ofta dyker upp. Nej, det kanske inte hörs, det är helt riktigt, men det kanske känns? Och det är precis detta musik nästan alltid handlar om, att det ska kännas. Självklart ska du använda högpassfilter på diverse kanaler, men verkligen inte på allt, bara för att du kan. Jag brukar tänka ungefär såhär:

Vad är botten i mixen? Är det baskaggen och basen tillsammans med golvpukan, eller är det kanske ett piano tillsammans med två gitarrer? Det är sedan dessa jag utgår ifrån när jag mixar. Först ser jag till att botten låter bra, gärna utan högpassfilter om möjligt, just för att få kvar den där sköna subben. Ibland kan det naturligtvis vara så att du måste skära bort lite botten även här, om inspelningen är dålig, eller om det blir uppenbara konflikter mellan exempelvis bas och baskagge. Men generellt så försöker jag behålla så mycket botten jag kan i just bottenpaketen. När jag sedan mixar vidare så funderar jag över vilka andra element som kan tillföra något ”där nere”. Behöver dessa verkligen skäras i sub/bas-regionen, eller räcker det att jag lämnar lite plats i området 100–300 Hz istället? Ofta är det nämligen just här gröten/otydligheten sitter. Gällande sång så är det dock praxis att skära bort allt under 70-100Hz för mörkare röster och 100-200hz för ljusare, om du inte spelat in med högpassfilter på sången. Detta för att råda bot på eventuella puffljud, eller andra störningar.

eq
Bilden visar ett högpassfilter vid 100 Hz, men det kanske inte ens behövs?

Allt detta är naturligtvis lättare sagt än gjort, speciellt om du sitter på bristfällig lyssning. Hur ska du veta vad som kan skäras bort om du inte hör det? Men det är själva principen jag talar om och som jag tycker att du ska fundera över. Behöver du verkligen lägga ett högpassfilter på varje kanal? Lagom är bäst, eller hur lyder nu det slitna ordspråket?

Gällande lågpassfilter, det vill säga att du tvärtom skär bort onödig topp/luft, så brukar jag tänka ungefär likadant. Fast här kan du faktiskt gå lite hårdare fram, om du törs. Vilka instrument är toppen i mixen? Kanske sång, cymbaler och virvel? Andra element som bas, elgitarr och körer behöver ofta inte den där absoluta luften, det kan rent av vara så att de ligger där och stör utan att det hörs när du sololyssnar. Det kan därför vara en god idé att skära bort här för att på så sätt lämna plats åt de instrument som verkligen behövs här uppe. På detta sätt slipper du även boosta så mycket diskant/luft och därigenom riskera att mixen låter tunn/steril.

Nåja, detta är bara mitt sätt att se på det hela och inget som står i regelboken. Kanske passar detta arbetssätt dig, kanske inte. Men jag hoppas i alla fall att du lärt dig något av dagens inlägg!

BONUSTIPS: Ju fler instrument du har att jobba med ju viktigare är det att du håller koll på dina hög- och lågpassfilter. För mycket, eller för lite av det goda är sällan gott.

Plugga lugnt och glöm inte: Har du frågor om mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Sound of wool – Min studio
Låtsaspoeten – Mitt soloprojekt
Turn off your television – Mitt avslutade projekt