Detta enligt statistik som intresseorganisationen Musiksverige tagit fram. Det är huvudsakligen tre trender som förklarar det senaste årets miljardökning. För det första är intresset i Sverige fortsatt starkt för konserter med världsartister. Konsertintäkterna ökade med 14 procent från år 2014, vilket är den största uppmätta ökningen någonsin på konsertområdet sedan Musiksveriges mätningar började 2007.
För det andra ökade musikexporten med 21 procent jämfört med föregående år till 1,7 miljarder. Den drevs av svenska låtskrivares och producenters internationella framgångar i kombination med en gynnsam växelkursutveckling för den svenska kronan.
Intäkter via nätet
Den tredje förklaringen hänger ihop med utvecklingen generellt på onlineområdet. Marknaden för inspelad musik omsatte två miljarder kronor vilket är en ökning på 12 procent mot föregående år. Förklaringen ligger främst i ökade intäkter från strömmad musiklyssning samt ökade intäkter från utlandet. Samtidigt ökade den fysiska försäljningen för första gången sedan mätningarna 2009, om än med bara en procent, och musikbolagen i Sverige har idag större intäkter från vinylförsäljning än vad de har från YouTube.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv finns ett fåtal vinnare i musikbranschens hit-drivna ekonomi. Ur ett mångfaldsperspektiv är det både angeläget och bråttom att finna vägen fram till en hållbar framtid för den svenska musikbranschen, säger Linda Portnoff, vd, på Musiksverige.
Organisationerna som står bakom föreningen Musiksverige är FST (Föreningen Svenska Tonsättare), Ifpi Sverige (International Federation of the Phonographic Industry), Musikerförbundet, Musikförläggarna, SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation), SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare), SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter), Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) och Symf (Sveriges Yrkesmusikerförbund). Lär mer om statistik för den svenska musikbranschen på föreningens webbplats.