Idag tänkte jag tipsa lite om gitarrinspelning med fokus på akustiska gitarrer. Ett ämne som ligger mig extra varmt om hjärtat. Jag är själv gitarrist sedan barnsben och dessutom en obotlig samlare och har spelat på och spelat in fler gitarrer än vad gemene hen förmodligen skulle anse vara sunt.

Du har kanske hört uttrycket ”Ju bättre gitarr, ju bättre inspelning” eller något i den stilen. Detta är enligt mig en sanning med modifikation. Finare akustiska gitarrer har visserligen fler övertoner och bättre klang vilket såklart är trevligt. Men detta ställer också betydligt högre krav på den som spelar. När varje missljud och nyans hörs är det av naturliga själ också mycket svårare att få till en bra inspelning. Därför kan det många gånger vara en god idé att spela in med en lite sämre gitarr. Med det menar jag inte en gitarr som låter dåligt, utan en gitarr som passar din spelstil. En gammal Bjärton eller Levin med mogna strängar kan många gånger låta bättre och vara mer förlåtande än en finare klassisk gitarr eller en dyr stålsträngad Martin. Enkelt och lite förenklat uttryckt skulle jag vilja påstå att ju bättre gitarrist du är, ju bättre gitarr kan spelas in.

Inspelning

När du spelar in akustisk gitarr, vare sig det handlar om nylon eller stålsträngad, ställs du alltid inför val av mikrofon. Här finns det i regel två vägar att gå. För fingerspel, finstämt, visor eller klassiskt faller första valet på en kondensatormikrofon, då denna plockar upp mer av gitarrens naturliga karaktär. Här handlar det om att fånga hela registret med alla frekvenser och övertoner, speciellt om gitarren har en bärande roll. Ibland kan det dock finnas en poäng i att välja en dynamisk mikrofon med ett tajtare sound, som plockar upp lite mindre och därmed lämnar mer plats åt annat. Rocklåten med vevande refränggitarrer är ett tydligt exempel, men även indiedängan eller retroflörten gör sig påminda.

Vind inspelning finns det en slags oskriven regel om ett avstånd på 15-20cm mellan gitarr och mikrofon, med mikrofonen försiktigt pekandes snett nedåt mot 12:e band. Detta är en bra utgångspunkt, men personligen gillar jag att ligga lite närmre. Någonstans mellan 10-15cm brukar kännas rimligt, vilket ofta resulterar i ett varmare och mer nära ljud, med mindre rum. Detta är naturligtvis en smaksak och varje gitarr, rum och spelstil skiljer sig åt. Pröva dig gärna fram, men utgå från grundläget och lyssna.

EQ

Hur du rattar en akustisk gitarr beror lite på om gitarren ligger ensam eller tillsammans med andra instrument och hur framträdande roll den ska ha. Eftersom den akustiska gitarren har ett stort frekvensspann krockar den lätt med andra instrument, inte minst den ack så viktiga sången. Frekvenserna att hålla reda på varierar, men några riktmärken kan vara:

0-100Hz: Kan med fördel skäras bort utom i extremfall där gitarren ligger helt ensam. I fullmatade rock- och poplåtar kan du ibland skära så högt upp som 300Hz utan att det stör.
100-350Hz: Fetar till gitarren, men gör den samtidigt grötigare.
300-600Hz: Burkigheten och rummet, men också området att öka om gitarren låter tunn.
600-1000Hz: Det härliga mellanregistret, som på regniga dagar också kan vara påträngande.
1000-3500Hz: Tydligheten som bestämmer om gitarren ska ligga långt fram eller bak i mixen. Det speciellt detta område som krockar med sången, tillsammans med 100-350Hz. Akta dig för att dra på för mycket 2000Hz, som regel backar jag nästan alltid här.
3500Hz och upp: Skimret som gör att ljudet känns mer lyxigt i brist på bättre uttryck. Använd gärna ett hyllfilter och lyft lite försiktigt för att öppna upp gitarren och ge den luft under vingarna. Eller tvärt om för att göra soundet mer retro!

Kompression

Jag passar mig för kompression när jag mixar gitarrer, men det finns många som inte håller med mig. Ju luftigare musik, ju mindre kompression skulle jag i alla fall säga. Hur som helst ska du ställa dig frågan vad du vill uppnå med kompressionen innan du gör slag i saken, ratta sedan om det behövs. En Ratio på 2:1 till 4:1 brukar vara lagom med en attack på 10-20ms och auto release om möjligt. Låt kompressornålen kyssa topparna och lyssna, detta räcker ofta långt.

Checklista för den late

1. Välj en förlåtande gitarr som du känner dig bekväm med.
2. Håll ett avstånd på 10-15cm med mikrofonen riktad mot där halsen möter kroppen.
3. Välj dina bästa kondensatormikrofon.

BONUSTIPS: Spela in två stålsträngade gitarrer och panorera ut på varsitt håll i refrängerna. Effekten blir garanterat pådrivande, nästan som en extra rytmsektion och volymen behöver inte vara särskilt stark!

Lycka till!

Plugga lugnt och glöm inte: Har du frågor om mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar

Låtsaspoeten – Mitt projekt på svenska
Watch out Jon – Mitt projekt på engelska