Att lämna centrala Stockholm och promenera över till Skeppsholmen är som att komma in i en annan värld. Tempot är lite lägre och luften känns friskare – en idealisk miljö för en inspelningsstudio.

Riksmixningsverket är inhyst i ett magasinshus från 1800-talet som för några år sedan totalrenoverades för att bli en studio i världsklass. Studion har försetts med rejält tilltagna glaspartier, vilket innebär att man får dras med en del nyfikna blickar när förbipasserande trycker näsan mot rutan.

– Det var någon på Hotell Skeppsholmen som råkade säga att Abba-Benny hade en studio precis runt hörnet. Inte så lyckat, konstaterar studiochefen Linn Fijal.

Vi har ändå viss förståelse för att turisterna vill kika in. Även om Benny Andersson inte har sin huvudsakliga arbetsplats här är hans låtskrivarverktyg, en New England Digital Synclavier, parkerad i ett av hörnen i kontrollrummet. Och det är inte den enda häftiga prylen. Riksmixningsverket är ett veritabelt vintagemuseum. Här finns Bennys vitlackade Minimoog och hans gigantiska Yamaha GX-1-synt. Båda fanns med i turnébussen när Abba gjorde sitt segertåg över världen.

Riksmixningsverkets rymliga inspelningsrum. ”Inspelningsrummet låter varmt och träigt, det ger en fin och användbar karaktär och en lugn känsla”, konstaterar Linn Fijal.

”Allt är genomtänkt”
Mitt i kontrollrummet tronar mixerbordet, ett Neve 8068 med 64 kanaler.
– Mixerbordet var inte direkt att bara koppla in och köra, det krävdes ett omfattande renoveringsarbete. Fred Hill, som ”moddat” bordet från början, var här och lärde upp oss, berättar Linn.

Som studiochef är Linn den som styr och ställer över Riksmixningsverket. När studion slog upp portarna i början av 2011 hade hon redan varit på plats ett bra tag för att vara med och planera och övervaka bygget när det gamla 1800-talshuset med jordstampat golv förvandlades till en inspelningsstudio.

Vad gör Riksmixningsverket så speciell?

– Allt är genomtänkt från första början. Många andra studior har funnits länge och förändrats genom åren. Riksmixningsverket har byggts från grunden för att vara en studio för inspelning och är lite större än de flesta andra studior i Stockholm. Det har dessutom funnits budget för riktigt bra lösningar.

Linn Fijal är 25 år gammal och har redan landat drömjobbet – resultatet av hårt arbete, talang och den där viktiga förmågan att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Linns intresse för musiken föddes tidigt eftersom båda hennes föräldrar är stora musikälskare.

– Jag fick min första musiklektion när jag gick på dagis. Jag växte upp en bit utanför stan, så det fanns inte så mycket annat att göra, förklarar Linn.

Vilka var de stora idolerna på den tiden?

– Samma som pappa tyckte om, säger Linn och skrattar.

– Jag tyckte mycket om Deep Purple och The Who, dom lyssnade jag på som ung. Sedan blev det mer indiepop i tonåren, men också mycket rock och blues. Jag började sjunga opera i tonåren också, så då kom det in lite klassiskt den vägen också.

Mixerbordet kommer från Neve och har tidigare stått i Max Martins Maratone-studio.

Sökte utbildning
Någon gång i mitten av 1990-talet blev Linn intresserad av varför musiken lät på ett visst sätt på skiva.

– Studiointresset kom med pojkbandseran på 90-talet. Jag började inse att det man hör på skivorna ... det går inte att spela eller sjunga så. Då började jag fundera över vad de gjorde med musiken.
Linn insåg att det var musikproducent hon skulle bli och ville lära sig hur studiovärlden fungerade.

Nyfikenheten drev henne till att söka den treåriga Ljudteknik-utbildningen på Luleås tekniska högskola.

– När jag började plugga hade jag egentligen ingen koll på studioprylar, det var mer intresset och nyfikenheten som drev mig. Mina studier var egentligen inte så seriöst menade från början men jag kände direkt att jag hade hamnat rätt, det var aldrig någon tvekan.

– Jag var så ung, 19 år, jämfört med de andra sökande som jag tyckte kändes lastgamla. De hade sökt i flera år och ville verkligen det här. Jag hade inte bestämt mig för att det var något jag ville göra resten av mitt liv och jag tror inte man kan veta det när man är 19.

Det är inga museiföremål som hänger på väggarna. Alla instrument används vid inspelningarna.

”Jag gjorde bra ifrån mig”
Var det tufft att visa att du hörde hemma på utbildningen?

– Jag fick ganska tydliga signaler om att jag inte riktigt hörde hemma där. Kanske inte medvetet alla gånger, men det var den känslan jag fick. Jag fick höra ”att du är bara inkvoterad”, vilket inte alls stämmer, jag gjorde bra ifrån mig på antagningsproven.

Att studiovärlden är långtifrån jämställd är Linn inte alls nöjd med.

– Branschen är mansdominerad eftersom man låter den vara det ... det är ju inte så att det saknas kvinnor som vill hålla på med det här. Problemet är kanske att det saknas kvinnliga förebilder. Det måste komma in i unga tjejers uppfattningsvärld att man kan jobba med det här.

Linn började jobba redan under utbildningen och byggde sakta men säkert upp ett kontaktnät. När hon tog examen 2010 flyttade hon ner till Stockholm och fick en praktikplats på mastringsföretaget Cutting Room.

– Det var verkligen rätt plats att vara på. Det var lärorikt och det passerar mycket folk genom deras lokaler.

En av de personer som besökte Cutting Room var Ludvig Andersson. Han tipsade om att de behövde en studiochef till nya studion Riksmixningsverket, som han precis var på väg att skapa tillsammans med sin pappa Benny Andersson.

Vilka är dina uppgifter som studiochef?

– Jag sköter studion. Det låter kanske lite luddigt, men det kan variera mycket från en dag till nästa. Jag får hjälp med ekonomin, men i den dagliga driften gör jag det mesta annat: ser till att allting fungerar, att det kommer in bokningar, håller hemsidan uppdaterad. Sedan försöker jag hinna med att spela in och mixa lite också när det blir tid över.

Ett par Didrik De Geer-mikrofoner har fått en central placering i inspelningsrummet.

”Se till att verkligen lyssna”
Närmaste granne på Skeppsholmen är Bernard Löhr i Mono-studion.

– Vi träffas så gott som varje dag och diskuterar olika saker. Det är en stor trygghet att det finns någon att fråga och ha någon som kan hoppa in och hjälpa till om någon skulle bli sjuk.

Vilka är dina bästa tips för att lyckas i studion?

– Försök vara närvarande vid inspelningen och verkligen lyssna. Börja med att lyssna på instrumentet och bestäm dig för vilken del av klangen du vill få med. Börja inte med att ställa upp en mikrofon framför flygeln utan lyssna på hur instrumentet låter, kryp på golvet, gå runt den. Vill du ha en ljusare klang, leta upp det område där diskanten strålar ut ur flygeln och sätt micken där. Ta tid på dig, flytta runt mikrofoner. Fundera inte så mycket över vad som är rätt och fel, utan kör bara.

– Mitt råd är att skapa en mental bild av hur man vill att det ska låta och försöka jobba så att man når dit. Då är det lättare att få helheten att fungera.

– Använd öronen mer i stället för att titta på pluggarna i datorn. Många stirrar sig blinda på eq:n och olika frekvenser i stället för att verkligen lyssna.

Linns ljudideal är åt det lite skitigare hållet:

– Jag tycker det ger något slags struktur och äkthetskänsla när ljudet är lite skitigt, men det är ju bara min personliga smak. Jag spelar oftast in riktiga instrument i en analog studio, då brukar man få det på köpet. Om du jobbar med digitala ljud och mjukvaruinstrument kan du använda distorsionspluggar för att försöka efterlikna samma effekt.
Hur får du människor att trivas i studion?

– Man måste skapa en bra atmosfär redan från början. Det är också viktigt att inte sätta press på människor – de känner sig tillräckligt pressade när de kommer till studion. Man måste försöka vara ödmjuk och inte komma med egna åsikter om de verkligen inte vill ha det. Om det är känsligt så försöker jag vara transparent en stund.

– Man måste vara lite finkänslig och det här är ju ett serviceyrke i grunden. Det är artisten som har skapat musiken och mitt jobb är att lyfta fram deras vision.

Studiohunden Ellis trivs lika bra som Linn på Skeppsholmen.

Video på nätet!
Missa inte månadens videoguide, där Linn Fijal går igenom sin mix av Atlas låt Gloomy June: korta.studio.se/atlas
Häng dessutom med på en rundvandring i studion, där Linn berättar om sina favoriter bland utrustningen: korta.studio.se/linn

Riksmixningsverket
Riksmixningsverket ägs av Benny och Ludvig Andersson och är ritad av Ingemar Ohlsson. Studion är inrymd i ett magasin från mitten av 1800-talet, beläget bredvid Bennys andra studio och kontor, Mono music, på Skeppsholmen i Stockholm.

Mycket av ursprungskaraktären är bevarad. Bärande bjälkar har lämnats fullt synliga och väggarna är antingen råputsade eller brädklädda.
Mixerbordet är ett 64-kanals Neve, som Fred Hill i Nashville byggt av två separata 32-kanals broadcastbord från 1976 respektive 1978. Outboards och Pro Tools-system är inbyggda i bakväggen och innehåller egentligen allt man kan önska.

Vem som helst kan hyra in sig i studion. Aktuell timtaxa inklusive tekniker är 1 350 kronor.

Utrustningslista: www.rmvstudio.com/equipment

Månadens videoguide: Atlas ”Gloomy June”
Här hittar du videoguiden: korta.studio.se/atlas

  • Artist: Atlas
  • Titel: Gloomy June
  • Låtskrivare: Ludvig Andersson & Mats Lundgren
  • Produktion: Ludvig Andersson & Mats Lundgren
  • Mix: Linn Fijal
  • Mastring: Cutting Room
  • Skivbolag: RMV Grammofon