Jag har vid flertalet tillfällen påpekat att du ska akta dig för kompressorn. Detta smått fantastiska verktyg som lätt kan suga musten ur vilken sprudlande mix som helst. Med detta sagt kan ihoptryckaren verkligen vara räddaren i nöden, förutsatt att du vet vad du håller på med. Dagens inlägg kommer därför lyfta fram tre helt olika sätt att angripa kompressorn på, där min förhoppning är att ge svar på varför och om du ska komprimera överhuvudtaget. Då kör vi!


Kontrollera volymen

Kompressorns främsta uppgift är att jämna ut skillnaden mellan starkt och svagt. Det dynamiska omfånget minskar. Ju mer kompression, ju mindre dynamik, enkelt uttryckt. I realiteten är kompressorn egentligen inget annat än en automatisk volymjusterare, där sång, bas och trummor kanske tillhör de vanligaste offren. Här är kompressorns uppgift helt enkelt att se till att instrumenten ”sitter stadigt i mixen” och hela tiden är hörbara, genom hela låten. Du tämjer och kontrollerar topparna och förstärker dalarna. Detta går naturligtvis även att råda bot på med hjälp av automatisering (som jag tidigare skrivit om) men en kombination av båda är ofta en god idé, då slutresultatet blir mindre processat. Ibland kanske du hört uttrycket ”smooth compression” - Då är det denna typ av kompression vi talar om, alltså den vanligaste.


Feta till och färga

Kompressorn kan även användas till att få saker att låta större och fetare än vad de egentligen är. Detta uppnås genom att använda en snabb attack och långsam release, vilket resulterar i mer sustain. Detta fungerar ypperligt på exempelvis virveltrumman som då får en längre svans och basen som får mer botten. Jag skulle nästan kunna gå så långt som att påstå att du kan färga och forma ljudet minst lika mycket med en kompressor som med en equalizer, bara genom att experimentera med attack och release. Men att få ljud att slå igenom, ett in-your-face-sound, är allt annat än enkelt och här gäller det att experimentera. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är dock att olika kompressorer låter olika. Själv använder jag sällan mer än tre, fyra olika soters kompressorer i samma projekt.


Skapa energi

Ett annat vanligt användningsområde är att använda kompressorn för att skapa liv, rörelse och energi. Att helt enkelt trolla fram lite mer spänning. Här kan du med fördel jobba med parallellkompression, där du blandar hård kompression med originalljudet efter tycke och smak. De flesta moderna kompressorer har en mixratt för just detta ändamål. Eller att du helt enkelt skruvar till en långsammare attack, så att attacken slår igenom. Trummor, men även perkussiva ljud överlag, mår ofta väldigt bra av detta, i alla fall om du vill ha ett punchigt sound. Då en kompressor minskar dynamiken förstärks också efterklangen i det inspelade rummet. Detta kan du med fördel utnyttja för att ge känslan av en mer tredimensionell ljudbild - Mer kompression = Mer av rummet, vilket ibland kan vara riktigt trevligt!


Mina nuvarande favoritkompressorer

TDR - Kotelnikov Gentleman’s Edition - Mastring och gruppkanaler
Sly-Fi - Deflector - Sång, bas, trummor
Boz Digital Labs - Manic Compressor - Sång, bas, gitarr
Klanghelm - MJUC - Mastring, sång, bas, trummor, gitarr
Sknote - Disto 2.0 - Sång, bas, trumrum
Stillwell Audio - The Rocket - Trummor

Lycka till!

Plugga lugnt och glöm inte: Har du frågor om mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar
Låtsaspoeten – Mitt projekt på svenska
Watch out Jon – Mitt projekt på engelska