Acustica Audio är företaget bakom den smått mytomspunna Nebula-teknologin och pionjärer inom den så kallade samplade plugintillverkningen. Deras kreationer har alltid låtit bra även om de tidigare varit väldigt processorkrävande och dragits med en del tekniska problem. Vilken hårdvara företaget samplar hålls alltid hemligt, men det räcker ofta med en titt på gränssnittet för att klockan ska ringa.

Nya Ultramarine 3 är en hyllning till den eftertraktade 1950-talsklassikern Fairchild 670. Originalet är en variable-mu rörkompressor vilket innebär att kompressorn varierar ration beroende på inputsignalen. Starkare signal = högre ratio. En fräsch hårdvarumodell med nya rör utlovar extremt låg distortion och signal/brusförhållande även när den arbetar hårt.

ultra
Att påstå att gränssnittet är snyggt är en underdrift.

Snyggt gränssnitt

Vi öppnar upp Ultramarine 3 i inspelningsprogrammet Reaper och möts av ett vansinnigt snyggt användargränssnitt. Här talar vi verkligen om mjukvara som ser ut som hårdvara, vad nu det egentligen spelar för roll. Trevligt är det hur som helst. Pluggen utgörs av två delar: En originaldel som är identiskt med den hårda motsvarigheten och en ny del med utökade möjligheter.

Originaldelen består av: Left/Right VU-mätare, Left-Lat/Right-Vert input-trim, Left-Lat/Right-Vert Threshold, Left/Lat Time constants switch och en switch för Right-Left/Lat/Vert. Dessutom en knappt för channel-linkLeft-Right = Stereo mode där Left-Right = Stereo mode och Lat-Vert = Mid/side mode. Det finns sex lägen "Time-constants" som både styr attack och release.

Den nya delen består av en preamp som färgar lite extra och ett sidechain-filter med möjlighet att utesluta frekvenser under 20, 40, 60, 120 och 300Hz. Vi hittar även funktionen Schmod som ger ytterligare val att styra hur attacken beter sig. Mycket välkomna tillägg för den som gillar att ratta. Utöver detta finns WET/DRY som blandar originalljudet med det komprimerade samt make-up-gain för att styra utvolym.

Tydligt ljud

Vi börjar med att leka runt på en trumgrupp. Ljudet känns transparent men ändå framåt och tydligt. Lite motsägelsefullt kanske, men det är faktiskt precis så det känns. Ultramarine 3 plockar fram rummet på ett fint sätt och kompressionen känns rörlig. Helt klart imponerande. När vi jämför med IK Multimedias och Slate Digitals motsvarigheter reagerar vi direkt på att de båda introducerar en märkbar eq-kurva och distortion. Detta behöver inte vara dåligt, bara annorlunda.

Nästa utmaning blir masterregeln där kompressionen anpassar sig efter materialet och ger ett sammansatt, men samtidigt dynamiskt intryck. Vi inbillar oss att Ultramarine gör sig allra bäst på pop, rock och akustiska mixar med mycket dynamik, där hårdare material ofta mår bättre av en annan (snabbare) typ av kompression. Av allt att döma har Acustica Audio dock snickrat ihop en välljudande mjukvarukompressor där schmod och sidechfain-filtret är välkomna tillägg.

På minussidan då? VU-mätaren reagerar inte särskilt exakt och pluggen har en saftig prislapp, vilket säkert kan vara avskräckande för många.
Bäst är att naturligtvis att själv ladda ner den fullt fungerande 10-dagars demon. Vad väntar du på?

plus

Transparent kompression med karaktär
Mångsidig
Snygg
Hyfsat processorsnål

minus

Saftig prislapp
Vu-mätaren inte exakt