Starka konsonanter
Ett av de absolut vanligaste problemen gällande inspelning och mixning av sång är så kallade starka konsonanter. Det handlar då framförallt om bokstäverna S, T, P, K och G, som har en ovana att bli allt för dominanta och påträngande, speciellt om du använder en mikrofon med förstärkt diskant. Detta råder du bäst bot på redan i inspelningen genom att inte sjunga rakt in i mikrofonen, samt att du använder ett puffskydd. Vinkla mikrofonen en aning så att du inte sjunger rakt in i membranet och håll ett avstånd på ungefär 15-20 cm. Du kan även testa att vrida bort huvudet en aning när konsonanterna dyker upp. På så vis undviker du de starka puffar och väsljud som gärna uppstår när du flåsar på. Det är lätt att tänka sig att denna typen av problem löser sig i mixen, men faktum är att det är otroligt tidskrävande och enerverande att rätta till en sångtagning i efterhand.

Läs även: Här hittar du del 1 av Stuidos tips för att mixa sången

Nu är det naturligtvis inte så att alla sångtagningar spelas in under perfekta förhållanden och då är det bra att diverse verktyg finns till hands. Testa gärna någon av följande pluggar om du känner att konsonanterna tränger sig på: Soothe, DeEdger eller Sibalance. Även en dynamisk equalizer kan göra underverk i området 4-8 kHz. Ett enkelt low-cut runt 100 Hz brukar pocka bort de värsta puffljuden.

Tunnt och kallt

Det är inte ovanligt att sångtagningar saknar energi i området 200-300 Hz, då låter det ofta tunnt och kallt. Detta kan bero på vokalisten själv, eller inspelningsutrustningen. En bred boost i lågbasen åtgärdar ofta detta med bravur och då gärna med en dynamisk equalizer som bara jobbar när det behövs. Eller ännu bättre, välj en mikrofon som förstärker basen naturligt, eller varför inte utnyttja proximityeffekten? Den naturliga basförstärkning som uppstår när du sjunger (för) nära mikrofonen. Ju tunnare röst, ju närmare mikrofonen kan du kosta på dig att sjunga. Vissa röster har också en tendens att låta aningen hårda, vilket (beroende på låtens karaktär) kan vara önskvärt eller inte. Området 1000-2000 Hz kan då vara värt att kika närmare på.

Dynamiskt

Förutom starka konsonanter är (allt för) dynamiska sångtagningar ett väldigt vanligt problem. Här handlar det mycket om vokalistens teknik, men även om du använder en kompressor redan i inspelningen eller inte. Hur som helst är det alltid en god idé att jobba med automatisering när det kommer till att mixning av sång. Detta eftersom du då kan styra exakt hur mycket av sången som ska höras i låtens olika partier, tillskillnad från kompressorn som jobbar på vare sig du vill eller inte. Faktum är att ett väl automatiserat sångspår kan vara skillnaden mellan en bra eller en dålig mix. Lägg tid på detta! Ett klassisk trick på dynamisk sång är också att använda två kompressor i följd: Först en med snabb attack (under 1ms) för att fånga de värsta topparna, följt av en långsammare för att jämna ut, exempelvis en 1176 in i en LA2A.

Balans

Ibland kan det vara svårt att veta om sången ligger på en lagom nivå i förhållande till andra instrument. Speciellt om du mixar din egen musik. Då kan du testa följande knep:
Sänk volymen på studiomonitorerna och lägg ett par (inkopplade) hörlurar framför dig. Skruva sedan sakta skruva upp hörlursvolymen, fortfarande med hörlurarna liggandes framför dig, och lyssna noga. Det första du ska urskilja och som ska höras tydligast är leadsången (följt av virveltrumman). Hörs sången på tok för mycket är den med största sannolikhet för starkt mixad. Om du tvärt om hör exempelvis gitarrer eller virveln mer, ja då är sången förmodligen för svag. Lätt som en plätt.

Lycka till!

Plugga lugnt och glöm inte: Har du frågor om mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se

Länkar

Låtsaspoeten – Mitt projekt på svenska