Att mixa trummor är lättare sagt än hört och långt ifrån en enkel uppgift. Vare sig du spelar in själv, jobbar med samplingar, eller använder en kombination av båda. Men faktum kvarstår: Ett välljudande trumset kan få vilken medioker mix som helst att lyfta. Lyssna bara på Nirvanas Smells like teen spirit, så förstår du säkert vad jag menar.

Något som hjälp mig under åren är att tänka på trummorna som ett instrument, snarare än flera olika delar. Det är helheten som räknas, inte hur bakaggen eller virveltrumman låter. En avgörande faktor är naturligtvis hur trummorna är spelade och inspelade - ju duktigare trummis, ju enklare blir det också av naturliga skäl att mixa. Med detta sagt finns det framförallt fyra punkter som jag vill att du fokuserar lite extra på nästa gång det är dags för mix.


1. Fasen

Det absolut första du ska lyssna efter, innan du börjar pilla med volym, equalizer och kompressor, är eventuella problem med fasen. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga som så att ju fler mikrofoner som använts under inspelningen, ju större är risken för fasfel. Däremot är fasfel kanske inte något du direkt tänker på, om du inte vet vad du ska lyssna efter. Jag brukar höra det som ett slags hål i ljudbilden och med den en minskning av de lägsta frekvenserna, botten. Ett enkelt sätt att testa fasen är att plocka fram överhänget, som förmodligen är inspelat med två mikrofoner och sedan spela upp dessa kanaler samtidigt, utan att panorera. Lyssna noggrant. Vänd sedan fasen på den ena kanalen (knappen som ser ut som ett överstruket 0) och lyssna igen. Om du hör en basökning så var kanalerna från början ur fas och du gör med andra rätt i att låta den ena kanalen vara fortsatt fasvänd. Fortsätt sedan på liknande sätt med övriga kanaler. Spela upp överhänget, som nu har rätt fas, och lyssna på det tillsammans med baskaggen. Mer eller mindre bas? Jobba vidare tills trummorna låter så feta och energirika som möjligt. I praktiken är det dock omöjligt att få samtliga kanaler i perfekt fas, så här får du eventuellt prioritera. Om du känner för att snöa in ytterligare på just fasen, så finns det pluggar som kan hjälpa dig med detta, exempelvis Auto-Align från Soundradix.


2. Samplingar

Oavsett vad du tycker om samplingar, så kan de faktiskt hjälpa dig till välljudande trummor. Jag talar inte om att ersätta varenda baskagge och virvelanslag med nya ljud, utan snarare att blanda in samplingar på ett subtilt sätt för att ge lite extra krydda åt hela kittet. Att använda samplingar är inte att ”fuska” - det är bara ett sätt att utnyttja de möjligheter som faktiskt finns. Om det nu hjälper dig till bättre trumljud så varför inte? Det finns till exempel de som blandar ljudet av en badboll med baskaggen bara för att få lite extra tjong. Vidare ska vi inte underskatta vikten av samplingar som effekt, för att förstärka olika delar av mixen och göra det mer spännande för lyssnaren.


3. Reverb

Reverb och trummor är ungefär lika självklart som att havet är blått. Därmed inte sagt att trummor alltid mår bra av en massa reverb. Faktum är att för mycket, eller för stora reverb ofta leder till ett ofokuserat och luddigt sound, vilket i 99 fall av 100 är raka motsatsen till vad du vanligtvis vill uppnå. Visst kan ett trumset låta enormt fett när du sololyssnar med ett stort hall- eller plate-reverb, bara för att förvandlas till en distanserad och kladdig smet i kontexten. Mitt tips är därför att du använder reverb mer sparsmakat nästa gång du mixar. Testa att arbeta med kort utklingning (decay) och rikligt med pre-delay. Detta ger trummorna skenet av att vara större och bredare än vad de egentligen är, samtidigt som de behåller fokus, energi och snärtighet.


4. Mindre är mer

Det är inte ovanligt att en trumgrupp har uppemot 20 kanaler, vilket enligt min högst personliga åsikt är helt uppåt väggarna. Dels för ovannämnda fasproblematik, men också på grund av att det är oerhört tidskrävande att mixa så många kanaler, när det egentligen bara handlar om ett instrument. Vissa går därför så långt att de endast använder överhäng i mono, för att få ett så fokuserat sound som möjligt. I den bästa av världar behöver du sällan mer än 10 kanaler och gärna mindre. Då är mikrofonplaceringar, själva trummorna och inte minst den som spelar, oändligt mycket viktigare för slutresultatet. När jag mixar trummor brukar jag börja med överhänget och få detta att låta så bra som möjligt. Det är här hela känslan sitter, inte i närmickarna. Detta vill du ta fasta på. Fortsättningsvis blandar jag in baskagge och virvel och jobbar vidare utifrån detta. Och svårare än så behöver det faktiskt inte vara!


EQ-tips

Baskagge
50Hz - 100Hz — Här hittar du styrkan, men också det ovälkomna mullret
100Hz - 250Hz — Här har du värmen, men också den ökända otydligheten
400Hz - 800Hz — Här hittar du hårdheten, men också den allt för vanliga instängdheten
3kHz - 5kHz — Här hittar du attacken, men också den jobbiga diskanten

Virvel
100Hz - 250Hz — Här hittar du tjockheten, men också den ökända otydligheten
400Hz - 1kHz — Här hittar karaktären, men också den allt för vanliga instängdheten
3kHz - 5kHz — Här hittar du attacken, men också den jobbiga diskanten
10kHz — Här hittar du luften, men också den gnälliga tunnheten

Överhäng
200Hz - 500Hz — Här hittar du kroppen, men också otydligheten och instängdheten
3kHz - 5kHz — Här hittar du tydligheten, men också den jobbiga disken och konkurrens med sången
7kHz - 12kHz — Här hittar du luften, men också den gnälliga tunnheten

Lycka till!

Du vet väl förresten att du kan söka på Fredagstipset längst uppe till höger i M3-nätverket för att komma åt ännu fler tips?

Plugga lugnt och glöm inte: Har du frågor om mixning, mastring eller inspelning? Skicka ett mail till jon@rinneby.se. Tänk på att jag får ganska många mail, vilket är underbart trevligt, men att det ibland tar lite tid för mig att svara.

Länkar

Låtsaspoeten – Mitt projekt på svenska