I början av augusti fick jag ett samtal av en av mina bästa vänner. Kyle Daniel berättade att han ville ha med mig i sitt band. Det fanns, enligt honom, ingen anledning att ta detta steg under 2018 då han inte skulle kunna erbjuda tillräckligt många jobbmöjligheter. MEN han hade tidigare under denna dag suttit på ett möte med APA Booking Agency som såg en mycket ljus framtid under 2019. Han ville således så fröet hos mig i ett tidigt skede och ge mig gott om tid att ta ett beslut.

”Men vaddå? Du kan väl spela med både honom och Tracy Lawrence? Många musiker spelar ju med flera olika artister parallellt…” kanske många tänker. Jo, det är visserligen sant men låt mig berätta lite om hur turnerande med Nashville-baserade artister fungerar jämfört med hur det ofta är i Sverige.

Många svenska artister har flera separerade turnéer per år, ett exempel skulle kunna vara att man kör en konserthusturné på våren där man spelar torsdag-lördag i fem veckor, en sommarturné med festivaler och stadsfester där man spelar fredag-lördag under ett par månader och sen en julturné från mitten av november till strax före jul där man spelar torsdag-lördag. Spelar man som musiker med en artist som har dessa turnéer i kalendern kan man ju också lyckas klämma in en turné med en annan artist i september-oktober eller i början av året.

Nu kommer vi till skillnaden.

De flesta Nashville-baserade akter (framförallt inom countrygenren) är snarare ute på en konstant turné 2-3 dagar i veckan (oftast torsdag/fredag till lördag). Vissa äldre artister som byggt upp sin fankrets under flera decennier turnerar från mitten av januari till mitten av december, så brukar t.ex. Tracy göra. Yngre akter brukar börja turnerandet ungefär i mitten av mars och håller på till oktober.

David Henriksson Studio
Foto: Timothy HiehleIbland får man ta tag i strängen och bäääända lite!

Detta är en generalisering såklart men ett tydligt mönster går helt klart att se. Tillsammans med det faktum att de flesta av dessa artister vill ha ett fast band och inte bara ”vikarie-fest” gjorde detta att jag förstod att jag skulle tvingas ta ett beslut angående Kyles erbjudande inom en viss framtid.

Nu började mina tankar snurra konstant. Varje dag gick jag runt och funderade på hur jag ville att min framtid skulle se ut och vilka variabler som jag borde väga in i mitt beslut.

Tracy Lawrence är född 1968, har haft 18 #1-singlar och sålt 14 miljoner skivor. Tillsammans med, och tack vare honom, har jag gjort något vad många kallar en kometkarriär här i Nashville. Jag har fått spela på Grand Ole Opry House, Ryman Auditorium, framträdanden i TV och på festivaler inför 30 000 personer i publiken.

Hans musik är väldigt traditionell 90-talscountry och det mesta av liverepertoaren är baserat runt hans största hits som kom framförallt mellan 1992-97 med lite inslag av låtar som släppts senare. Jag har haft otroligt kul, lärt mig en massa, fått turnera runt i en fin turnébuss, tjänat bra och stabila pengar, fått en massa beröm om hur jag har lyft deras liveshow till en ny nivå osv. Det låter ju kanon eller hur?

Men jag kände också att vi redan börjat upprepa oss från det vi gjorde under året innan. Man kommer tillbaka till samma spelställen och underhåller publiken men det känns inte riktigt som att man kollektivt kämpar för att ta det till nästa nivå hela tiden. Många där ute är rätt nöjda med var de är i livet medan jag känner en STOR hunger efter att göra flera, annorlunda saker i min karriär och inte bli för lat och bekväm bara för att man har lyckats landa ett bra gig.

Live i Tulsa, Oklahoma med Kyle Daniel
Live i Tulsa, Oklahoma med Kyle Daniel.

Kyle Daniel är född 1985, har turnerat som gitarrist med flera olika countryartister men släppte sin första solo-EP i slutet av mars förra året. Tillsammans med, och tack vare honom (och många andra vänner såklart), har jag haft otroligt kul även när jag inte är på turné.

När jag fick detta samtal hade jag bara gjort ett gig (live i TV) med honom, så jag hade inte mycket att gå på när han ringde. Men under hösten gjorde jag ytterligare fyra gig med honom i Nashville och jag blev mer och mer sugen på att vara en permanent medlem i bandet.

Kyle gör en typ av country-/Americana-musik MEN hans musikaliska rötter är snarare i sydstatsrock och blues. Energin och attityden från rock och blues är något jag saknat med Tracy-giget. När jag hörde några inspelningar med Kyles gamla band (i samband med att vi lärde känna varandra under min första USA-resa hösten 2014) gillade jag hans röst otroligt mycket! Jag såg även några gamla livevideos på YouTube och insåg att han dessutom var en mycket karismatisk och energisk frontman. Lägg också till att han är en tillräckligt vass gitarrist för att ha agerat sideman åt artister som turnerat med Brad Paisley, Bob Seger och Miranda Lambert.

Jag känner en stor musikalisk samhörighet med honom och om vi hade träffats som tonåringar eller i början av tjugoårsåldern är chansen stor att vi hade startat ett band ihop redan då. Om man ser det från motsatt håll istället; Kyle har bott i Nashville i 12 år och känner MÅNGA fantastiska gitarrister i denna stad och han vill ha med MIG i bandet. Det måste betyda något.

Jag är född 1988, ni vet antagligen alldeles för mycket om mig om ni följt denna blogg ;) Skämt åsido… Det var rätt tufft att gå runt hela hösten och veta att jag skulle behöva ta ett beslut antingen att hoppa av det bästa gig jag någonsin haft eller att tacka nej till att börja jobba med en av mina bästa vänner. Tankegångarna förändrades i princip dagligen.

David henriksson Tracy Lawrence
Foto: Timothy HiehleMed min f.d. chef och min Tracy Lawrence. Tack för ALLT!

När det lutade åt att jag ville börja med Kyle kändes det konstigt att vara på turné med Tracy och när det lutade åt at jag ville stanna med Tracy kändes det konstigt varje gång jag hängde med Kyle. Det var en rätt märklig fas och antagligen funderade jag alldeles för mycket på det, men jag antar att jag är en sådan person som vill ta välgrundade beslut.

Jag vet också att jag har en historia av att stanna lite för länge med sådana projekt som inte riktigt går i den riktning jag vill eftersom att jag ofta varit rädd för vad som ska komma härnäst. Några få gånger har jag gått på magkänslan och vågat ta läskiga steg ut i en oviss framtid.

Den första gången var när jag hoppade av mitt coverband i början av september 2015. Jag visste att jag hade besparingar för att överleva fram till årsskiftet ungefär och målet var att vidga mitt CV för att sedermera kunna ansöka om ett arbetsvisum. Men när jag slutade i bandet hade jag bara två gigs bokade för RESTEN AV MITT LIV. Läskigt som fanken, men jag jobbade målmedvetet och bra saker hände.

Jag fick, efter mycket om och men, arbetsvisumet godkänt i maj 2017 och tog återigen ett steg ut i en oviss framtid när jag flyttade till Nashville ett par månader senare. Men båda gångerna har jag landat på fötterna och varit oerhört glad att jag vågat ta dessa beslut.

Några andra saker som påverkade mitt beslut är följande:

  • Mitt visum går ut i februari 2020 och om detta skulle visa sig vara mitt sista år i USA (det kanske blir skitsvårt att få ett nytt visum, man vet aldrig) så vill jag hellre ta en risk och satsa på något spännande än att bara lunka på i mina egna fotspår från förra året.
  • Jag har jobbat mycket under de senaste åtta åren med musiker och artister som är 20-25 år äldre än mig (vilket jag har lärt mig OTROLIGT mycket av) men jag har saknat att jobba med mer jämnåriga och att slita tillsammans mot ett gemensamt mål.
  • Jag har ännu inga barn eller ett dyrt huslån så jag kan fortfarande ta ett ganska riskfyllt beslut genom att hoppa av ett välbetalt gig för att gå till något som är mer osäkert ekonomiskt, det skulle jag inte vilja göra om jag var ansvarig för andra människors liv och uppväxt.
  • Tracys karriär kommer rulla på ungefär som vanligt oavsett om det är jag eller någon annan som spelar gitarr med honom. Med Kyle känner jag att jag har en chans att påverka hur hans karriär tar fart, vilket i sin tur kan påverka saker och ting i hög grad för mig.
  • Jag pratade med många vänner, både här i USA och hemma i Sverige, och konsulterade även några av Nashvilles mest väletablerade musiker och i princip alla sa åt mig att lita på magkänslan.
  • INGEN MINNS EN FEGIS…

I början av januari gick vi ombord på Norwegian Pearl, ett stort kryssningsfartyg där The Southern Rock Cruise arrangerades. Vi skulle spela fyra gigs med Kyle på sex dagar och andra band ombord var legender som Lynyrd Skynyrd, Marshall Tucker Band, Molly Hatchet såväl som mer nutida band såsom Blackberry Smoke och Black Stone Cherry.

Vi var definitivt en av de minst etablerade akterna på båten MEN på varenda gig vi gjorde blev det succé. Publiken dansade och sjöng med i originallåtar de aldrig hört, många berättade att de tänkt lyssna på tre låtar medan de drack en öl men kunde inte förmå sig att gå vidare eftersom de blev så hänförda av musiken och vår spelglädje. Otrolig respons hela veckan, speciellt med tanke på att nästan ingen hade hört talas om Kyle innan de klev på båten.

Två dagar senare tog jag beslutet. Jag ringde Joe Caverlee, Tracys bandledare, och berättade att jag hade tråkiga nyheter. Vi hade ett långt och fint samtal där jag berättade om hur svårt det varit att ta detta beslut men också om hur tacksam jag är för de 16 månaderna jag fick chansen att jobba med honom, Tracy och resten av gänget. Han var förvånad, men väldigt förstående inför det faktum att jag ville ta ett nytt steg i karriären.

Sista giget med Tracy i Thackerville, Oklahoma
Foto: Timothy HiehleSista giget med Tracy i Thackerville, Oklahoma.

Helgen efter gjorde jag de två sista gigen med Tracy, det var såklart konstigt att ta farväl av alla men det kändes också väldigt fint eftersom jag fick så otroligt mycket kärlek den helgen. Aldrig har jag fått så många kramar på turnébussen, haha! Folk berättade hur mycket de uppskattat att ha mig där ute och betonade min positiva och professionella attityd, mitt scenspråk och spelglädje, mitt sound osv. Kändes som att jag verkligen gick vidare med flaggan i topp!

Nu, mina vänner, tycker jag att det är dags att lyssna in er på Kyle Daniels musik! Följ länkarna nedan! I den nedersta finns det en Soundcloud-länk till en av låtarna från den ny EP'n som släpps 15 mars. ROLLING STONE MAGAZINE omnämner nya låten "Born to lose" som en "Song You Need To Know"!

Mycket trevligt!

David Henriksson är sponsrad av:

Blogg1
Blogg2
Blogg3
Blogg4
Sound of silence
Blogg 6
Blogg 7
Blogg 8
Barefootsolutions
Daddario
LRBaggo